För ett tag sedan var vi i fantastiska Sydafrika. Vi besökte en Game Park norr om Port Elisabeth för att se de vilda djuren i vad som skulle vara nära naturligt tillstånd. Parken är vackert belägen och flera djur rör sig ”fritt” över relativt stora ytor. De farliga djuren var däremot avskiljt inburade på begränsade ytor.
Vi besökte för övrigt ett riktigt surt tivoli vid vårt förra besök i Sydafrika – lättlurade turister som tror att de kan få se big five i vilt tillstånd nära Kapstaden, grattis. Den här institutionen angavs som ett djurvårdsinitiativ och ett fint exempel på hur arbetstillfällen skapas. Motiverar arbetsbrist att vilda djur buras in och de facto vanvårdas?
Leva i flock, röra sig fritt och söka föda. Glöm det. Lejon är vackra djur men instängda och avskilda från andra, i Sydafrika. Vad tänker de på. Kommersiell nöjesindustri är vad det är vad än andra säger.
Anledningen till denna postning är inte alls Sydafrika utan Peter Singers artikel i Sydsvenskan idag. Han säger att djur inte hör hemma i nöjesparker och att vi bör bojkotta cirkusar och nöjeparker som använder sig av vilda djur.
Så här skriver Peter och jag önskar att vi alla tar det till oss:
Försök att försvara nöjesparker och cirkusar med argumentet att de förmedlar kunskaper om djur till människor bör inte tas på allvar. De är en del av den kommersiella nöjesindustrin. De viktigaste de förmedlar till påverkbara unga sinnen är att det är acceptabelt att hålla djur i fångenskap för att roa människor. Det är motsatsen till den attityd som vi borde försöka lära ut till våra barn.
När våra barn ber oss att gå med dem på cirkus bör vi ta reda på om cirkusen använder vilda djur. Om den gör det bör vi förklara för barnen varför vi inte går dit med dem, och erbjuda oss att istället gå till en annan cirkus.