Visst påverkar personliga ställningstaganden och övertygelser hur jag utför mitt arbete. Under alla mina verksamma år har det förekommit situationer där min specifika kunskap, kompetens och till och med min övertygelse om vad som är möjligt och rätt påverkat diskussion i mötet med kollegor, i mötesrum och i beslutsprocesserna. Allt detta är jag övertygad om är av godo för att driva utveckling. Men det kan också fungera som ett filter för att styra in ansatser i en ordnad fåra som bäst gagnar den politiska ordningen eller beskrivna verksamhetspolicyn. Med gott omdöme är allt väl, men hur ofta kontrollerar omdömet egot?
Enstaka gånger har jag köpt Aluma för intressant läsning, och för den goda saken. Nu blir jag mer tveksam och undrar vad det är jag egentligen stöder om jag köper ett exemplar av Aluma. Johan Ericson är ny som vice vd och ansvarig utgivare för Aluma. Han har sin fot i Livets ord och menar att hans personliga tro inte skulle påverka innehållet: pyttsan, det är sådant man bara säger för att var politiskt korrekt i uttalande från sin position. Självklart kommer hans kristna perspektiv, religiösa övertygelse och sektförsjunkenhet att påverka hur artiklar formas som beskriver kontroversiella frågor (som tex han säkert skulle gjort om han varit på plats inför temanumret om abort).
Undrar om detta kommer att bli bra för Aluma och de som bäst tjänar på tidningens existens?