Finns det mer än en tanke med privatisering av skolan?
Det är fantastiskt att individer med förmåga fångas in och ges den allra bästa av möjligheter för sin utveckling. För hur det än är så lever samhället vidare och utvecklas enbart i suget av nyfikenhetens drivkraft i samklang med kunskap och kompetens. Skolan är platsen som grundlägger kunnandet som hjälper värderingar att ta oss steget vidare in i demokratins skimmer. Ett grundkrav är förstås att alla unga ges en likvärdig möjlighet att få det stöd de behöver för att finna sin plats i den självklart nödvändiga grundläggande utbildningen och dessutom ges det stöd som bäst tar tillvara deras individuella kompetenser.
Den segregerade skolan ger inte alla samma möjlighet.
Är du en av många unga flickor i Afganistan fråntas du rätten till utbildning, eller så sätts du i en indoktrinär skola som tvingar in dig i ett konformistiskt tänkande och hårt styrt agerande. Skillnaden är vid första anblick milsvid, men blir inte resultatet i grunden detsamma när elever utan förutsättningar från hemmet paketeras in i resurssvaga skolor som leder dem till avslutade studier utan eller med mycket bristfälliga betyg. Jag kan inte tänka mig att produkten ur detta förtryck generellt reser sig för att göra sig själv eller andra stor nytta.
Det sker alltså ett urval på grunder som inte i första hand exploaterar den enskilda individens förmåga. Skyddsmekanismer och plånbok är ett hinder för fritt tänkande och demokratisk utveckling.