Visst kan patent leda utveckling framåt men större landvinningar kanske nås med alternativ.
Vad Christina inte adresserar i sitt korta inlägg på PRV-bloggen är vad som kunde ha utvecklats i öppen samverkanforskare emellan och i samarbete med en farmaceutisk industri som är beredd att dela data med andra. Jätten GSK prövar den nya vägen – bättre sent än aldrig.
Utan patenthinder kanske du skulle varit ett mer framgångsrikt springande bevis på öppen samverkan än ett stapplande bevis på patententrättens begränsningar.
Nej Christina, du ska nog inte tacka patenträtten för din goda hälsa, men jag gläds med dig för att du framgångsrikt upplever Vårruset.
För ett antal år sedan besökte Leffe och jag norra delen av Vombs ängar för att lokalisera en raritet. Vi lyckades med Leffes skarpa blick och han pekade ut fyndet för inte mindre än Magnus Ullman som gick nära nog lottlös ur sitt eget sökande.
När vi lunchade vid en rätt mäktig pil gjorde en näktergal oss sällskap. Den satt i buskaget bredvid och dominerade totalt över både vindens, regnets och alla andra fåglars läten. Olle började bli rätt bra på att både säga näktergal och att koncentrerat absorbera in fågelsången – detta glömmer vare sig han eller jag aldrig. Jag plockade fram min Nokia 5800 XpressMusic (alltså ingen iPhone!) och bläddrade fram näktergalen. När jag spelade upp fågelsången tystnade näktergalen i buskaget och sekunderna senare började den sin identifiering av konkurrenten. Efter ett par turer satte den sig bara ett par meter från oss och vi fick observera fågeln i detalj under en lång stund.
Det kan man kalla en rik lunch och ett välgrundat X.
Förtroendet för rättsväsendet och polisen är i allmänhet redovisat som relativt gott. Det finns säkert goda skäl till det. Men risken finns att godtyckligt bli offer för maktfullkomlighet och arrogans utan motstycke och där maktens arrogans alltid går fri. Du behöver inte leta efter exempel.
Det här en rätt skön historia trots allt. Polisen messar med fel person och står med byxorna nere. Men vad hjälper det? Poliserna stämmer i sin tur och trots svagheten i deras underlag vinner de i korruptionens namn, eller.
Ett par snafsiga snutar grisar ner en polisbil med sina könsorgan där kvinnliga poliser snart ska göra entré. En av dem bloggar osmart nog om det hela men skyddas av oklarheter i bevisföringen.
Uppdatering 14 juni. Idag blev han visst av med jobbet, avsked med omedelbar verkan. Det tar sin tid att hacka sig i den kollegiala slutenheten.
Lagstiftningen är klar. Inget avlyssningsmaterial får lagras. Trots det har det skett under lång tid, men de stackars inkompetenta höga cheferna visste inte bättre och kan självklart inte stå till svars.
Också hemma i byn. Det är lite väl stimmigt ibland vid byahuset. Efter enträgna försök så masar sig snuten ut ur wienebrödsfrosseriet och urskuldar sig med att, nja, buset har inte gått tillräckligt långt. Så vänder de och åker tillbaka till TVn medan byahusets grannar fruktar.
Uppdatering 28 juni. Ex-polischefen Göran Lindberg gör inte livet enklare för poliskåren.
Den ende person som förhörts av polisen är alltså Kastanjeskolans rektor Mats Wermelin.
– Jag serverade polisen allt på ett fat. Jag berättade vilka som troligen gjort det här och erbjöd polisen att komma hit. Det är för jävligt att de bara lade ner ärendet.
Polisen i allmänhetens tjänst, eller hur.
Men det finns hopp – hjältar som rotar, blottlägger och trotsar. Här till exempel: historien skulle mycket väl kunna vara sann.
Kristina Sky dök för ett bra tag sedan upp i mina lurar. Jag har sprungit många lätta mil med stöd av hennes sköna DJ-ande i öronen. Men, mina barn rynkar på näsan när jag skruvar upp dunket i dansmusiken och ser inte direkt imponerade ut, men vad gör det så länge det rytmiskt rycker i det gamla gubbaskrället.
Så ägnar Kobra ett helt program åt DJ-andet och hur det framgångsrikt tar sig fram på bekostnad av den alltmer lidande musikbranschen. Ännu ett bevis på skivbolagens dödsryckningar, men vem sörjer det… Snarare är det väl så att vi betraktar en dino som inte ens försöker förstå att det är läge att flytta på sig när fildelningskometen slår ned. Som vi brukar säga hemma: -var sak har sin tid.
Axwell (varför har en internationell stor svensk en .co.uk-adress) blev en ny bekantskap för mig, hmmm. Kajsa visste väl vem det är. Det stör mig en aning eftersom det är den musik jag gillar och hon kanske inte håller den direkt högst. Jag får skylla på att jag ägnar för mycket tid åt att serva rullatorn. Hur som helst, nu har jag avverkat en del av Axwells produktion på Spotify och kan salig gå och lägga mig.
Dagiset i Veberöd är minst sagt stort. Det kändes nästan som att komma till en industrianläggning. En massa barn gjorde förvisso asfaltsinnergården till en attraktiv plats, men var tusan var träden och gräset. Olle blev glad när jag i måndags kom för att hämta honom. Vad mer behövs för att göra resten av arbetsveckan till en lättsam dans. Olle visade mig runt och pekade på lite av vad byggarbetsplatsen gömmer i form stenar i byggstaketens betongfundaments hål. Berikad med de nya kunskaperna föreslog jag att vi åkte ned till Körsbärsdalen för att se hur blomningen fortskrider – träden stod inte i blom än.
Inte nog med att dalen är en vacker plats, den är helt befriad från EU-dikterade lekplatsredskap. Alltså, en helt öppen och vid lekplats som erbjuder naturliga förutsättningar – en chans att lära och förstå varför vi måste förvalta och värna vår omgivning nu och för framtiden – inte fasen lär man det på en asfaltsgård trots personalens goda insatser.
Läste precis min sons blogg. Oskar är professionell pokerspelare och har lärt mig mycket om poker som en seriös verksamhet. Jag har mycket stor respekt för det Oskar gör och hans syn på sitt jobb.
Så vill Egmont Kärnan sluka barnen
Faktum är att pokerspel, i mina ögon, är betydlig mer seriöst hanterande än det börsmäklare och aktieplacerare ägnar sig. Pokerspelaren leker med sina pengar och larvar inte bort andras på hänsynslöst risktagande.
Nåväl, nu försöker förlaget Egmont Kärnan få sina allra yngsta läsare att haka på pokertrenden och luras in i spelberoende och misär innan barnen lärt sig de grundläggande skillnaderna mellan lek och allvar. Snyggt jobbat – inte undra på att de inte vill kommentera Plus granskning av missfostret. Antagligen är det väl samma hänsynslösa cynism och avsaknad av etik och moral som driver deras pengahunger som de förvridna hjärnor som lurar på ensamma fattiga mammor och köpsugna ungdomar SMS-lån.
Pust och stön. Polisen jagar cyklister på trottoaren medan predatorerna fritt och glupskt slukar sina väl utmätta offer.
Nu är det ett år sedan domen föll mot The Pirate Bay. Man skulle kunna säga att det var en dom mot bättre vetande och ett slag mot ekonomisk utveckling. Du ska strax få en förklaring.
Vi är många som initierat argumenterat för ett mer öppet förhållningssätt till fildelning. Argumenten förefaller självklara och aptitliga för den som tror på nytänkande och utveckling.
While experts and literature we reviewed provided different examples of effects on the U.S. economy, most observed that despite significant efforts, it is difficult, if not impossible, to quantify the net effect of counterfeiting and piracy on the economy as a whole.
…that effects of piracy within the United States are mainly redistributions within the economy for other purposes and that they should not be considered as a loss to the overall economy. He stated that “the money does not just vanish; it is used for other purposes.”
Jag vill inte våldföra mig på rapporten och säkert säga att ekonomin enbart påverkas positivt, men onekligen är det fastställt att ekonomin inte nödvändigtvis påverkas negativt.
Sannolikt är det så att de osunda krafterna hämmar inte bara utveckling utan med all säkerhet också ekonomin. The Pirate Bay representerar alltså inte bara teknisk utveckling och framsynthet utan också ekonomisk utveckling – morgondagens hjältar.
H Pontén med flera företrädare för medlemsbolagen av producenter och distributörer av bio- och videofilm i Sverige gör alltså samhället en stor, riktigt stor, otjänst när de begränsar distribution.
Hur obehagligt och smärtsamt det än är att ta till sig filmen får den inte gömmas.
Intervju med Julian på AlJazeera
För mig handlar inte detta om att det är amerikanska soldater i Apache-helikopter som spårar ur i Irak. Snarare är det så att filmen exponerar krigets fasor. Sannolikt normala människor tappar sitt förstånd och förloras in i tillstånd styrt av osäkerhet, rädsla och mekanisk kontroll. Förmodligen sker detta ofta och överallt där kriget härjar och vi måste få fortsätta spåra upp brister och öppet granska dem.
Filmen är hemligstämplad av amerikanska försvaret men läcker ut via WikiLeaks och når på så sätt den breda allmänheten som i sund demokratisk ordning får information om hur skattemedel, folkrätt och krigslagar nyttjas.
Hade detta skett utan ett fritt Internet?
Korta svaret är självklart nej.
Uppenbart finns skäl att mörklägga det som man inte vill att andra tar del av, enkelt mänskligt beteende till exempel. Men, som sagt, man mörklägger endast om man har något att dölja. Därför är det tur att vi har sådana som tex Julian som ser till att kanalisera läckt ”offentligt” material till allmänheten och till den icke korrupta delen av politiken. Hjältedåd.
Antidemokratiska krafter vill begränsa våra rättigheter att fritt dela information över nätet och också begränsa vår rätt att fritt ta del av den information vi söker. Det senaste exemplet i raden är Cecilia Malmströms censurinitiativ. Hon får rättmätigt en hel del mothugg eftersom den goda tanken överskuggas av de vidare konsekvenserna av en bredare censur av Internet. Det är häpnadsväckande att observera hur lättsinnigt det ser ut: antingen förstår de inte Internet och hur betydelsefullt Internet är för demokratisk utveckling och för att förhindra korruption, eller också så är det en klart medveten handling att styra och kontrollera medborgare. Lika illa vilket som.
Därför måste vi slåss hårt för ett fritt Internet.
Kristina Sky
Axwell
