198 mot 88 knappast en seger

KD bildades för att förhindra avkristningen i landet. De har försökt bli lite mer politiskt rumsrena med åren men att den fundamentalistiska konservatismen finns kvar råder det ingen som helst tvekan om. Livets ords övertagande av KD-makten i Uppsala och Ardavans hetska utrop i Malmö räcker mer än väl som exempel, för mig. Att moralens och etikens självutnämnda väktare strider i kamp om att få leda är i grunden bra men på vilket sätt? Allt vittnar om makt för ifrågasatt ideologi snarare än gemensam kamp för demokrati.

Så vad händer nu efter splittringen i partiet? Förhoppningsvis leder det till att KD försvinner ur det politiska riksspelet. I bästa fall drar merparten av de tänkande inom partiet som förankrar sin etik och moral i religiösa villfarelser vidare och in i mer liberal riktning. Var tar ska de högervridna stollarna så ta vägen? Om SD stärks av att demokratifientlighetens smittbärare flyr in i SDs osmakliga ytterlighet är inte mycket vunnet i bakvattnet av KDs problem.

Betyder det då att KD har betydelse och att deras plats i politiken har betydelse? Ja kanske. Om det innebär att partiet fungerar som container för att där ”kontrollera” stolligheter är jag helt med, då funkar demokratin som ger alla en plats och en möjlighet. Men därifrån till att med sin under-4%-makt få så stort inflytande i rikspolitiken som de har är det långt.


Publicerat

i

,

av

Etiketter: